Syftet med uppsatsen Àr att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillÀmplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Jag har valt att fokusera pÄ artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 anvÀnds för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 Är i fÀngelse. För att komma fram till om artikel 301 Àr en krÀnkning av artikel 10 behöver jag förstÄ hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstÄ detta har jag anvÀnt mig av ett antal domstolsfall frÄn den europeiska domstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

FrÄgestÀllningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning nÀr denne pÄförs bÄde skattetillÀgg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet i Europakonventionen framgÄr att den som en gÄng blivit dömd eller frikÀnd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt Ätal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det sÄ kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central frÄga som lÀnge varit föremÄl för en omfattande diskussion och debatt Àr huruvida det svenska skattetillÀgget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. BÄde i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett pÄförande av skattetillÀgg bör förstÄs som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

The purpose of this degree project was to examine which remedies are available to individuals when the State has violated their right to a fair trial as stated in article 6 in the European Convention on Human Rights. Furthermore, the aim was to, in cases where the remedy is determined to money, to clarify the indemnity rates that apply in determining the non-pecuniary damages. The starting point was a review of the European Court practice, domestic Swedish practice and relevant literature.The outcome of the review is that the remedies available to the individual?s disposal can be divided into two categories: primary and secondary remedies. Primary remedies mean compensation not consisting of money, and must be exhausted first.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

I dagslÀget kan enligt den svenska rÀttsordningen en skattskyldig pÄ samma grund pÄföras skattetillÀgg och lagföras för nÄgon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. SÄvÀl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna innehÄller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mÄl som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att anvÀnda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i mÄlet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den sÄg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.

PassivitetsrÀtten ger skattskyldiga som Àr misstÀnkta för brott en rÀtt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstÀnkte behöver sÄledes inte bidra till bevisningen i mÄlet genom att exempelvis göra ett bekÀnnande eller lÀmna material som Àr belastande för denne.  Detta innebÀr att det Àr Äklagaren som mÄste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltsÄ igen skyldighet för den tilltalade att pÄ nÄgot vis göra Äklagarens arbete lÀttare. Ett pÄförande av skattetillÀgg Àr ocksÄ att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebÀr att passivitetsrÀtten Àven intrÀder nÀr det Àr frÄga om skattetillÀgg.I den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, Àven kallad Europakonventionen, finns det ingen bestÀmmelse som uttryckligen stadgar rÀtten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrÀtten omfattas av rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng i artikel 6 i Europakonventionen.

NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng. Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.